Annars så har jag jobbat hemma med att färska upp minnena med hemdatornätverk. Jag har satt upp en server i ett föråd där vad jag har en skrivare som delas ut med cups i nätverket. Något som jag tänkte jobba med härnäst är att göra en egen skrivarbaserad server med klient till android för att skriva ut dokument från telefonen. Det finns ju google cloud print, men den kan jag inte köra headless i en linux terminal. Dessutom så är det ganska låst att lita på google i detta ändamål, och så får man inte högsta prioritet på utskrifterna. Det har varit ganska instabilt intryck jag fått av den tjänsten tyvärr, som är väldigt lovande.

Tror att det ur mental hälsosynpunkt kan vara bättre också, då det troligen är så att om jag blir rastlös så kommer jag att gå ut och röra på mig betydligt mera.

Helt utan Internet kommer jag inte vara, men i min bostad kommer det inte finnas någon anslutning. Men jag har gångavstånd till vänner där jag kan betala räkningar; och vill jag söka jobb så kan jag göra det på arbetsförmedlingen.

Jag har märkt på mig själv att mycket dötid går åt planlöst slösurfande av alla möjliga youtube-klipp och meningslöst F5:ande på osnews.com och andra datorrelaterade hemsidor som man övervakar.

Nu längtar jag bara tills min ISP skall avaktivera Internet för mig!
Det låter kanske konstigt, om man jämför hur det var sommaren 2004 – då bodde jag med mina föräldrar på landsbyggden.
ADSL var en utopi innan, avståndet till station var alldeles för lång.
Men till slut gick det och vi hade ADSL! Telefonledningarna var från 70-talet, ålder har ju inte alltid någon relevans; men man uppfattade det ändå som något speciellt. Jag fullkomligen sprang när jag kom hem från skolan den dagen upp till datorn.

Tid är viktigt och vi har inte all tid i världen. Internet är bra, men jag känner att jag behöver svärma av det för en stund för att förhoppningsvis återvinna balansen i mitt användande av det.

Eftersom jag kommer att kunna gå på det lokala biblioteket och uppdatera bloggen så kommer ni inte att vara helt utan mig på nätet.
Och oavsett om detta experiment ökar min effektivetet så är jag helt säker på att nära och kära kommer få min tid mer, och starka familjeband är mycket viktigt att upprätthålla.

Ett ramverk som jag ofta propagerat för som något självklart med argumentet att man kan utveckla crossplatform-applikationer. Och det hela började med KDE, jag tittade och läste kod ibland när jag kompilerade det och tyckte att det såg ganska lätt och enkelt ut. Första gången jag använde Qt var när jag gick på gymnasiet 2004.

Starbudgetti - budgetprogram som jag skrev med Qt version 3 någonting..

Började programmera ett program för att enkelt hålla koll på sin budget, StarBudgetti hette det. Min historia sen tidigare är att jag använt mig av Visual Basic som RAD-verktyg, och Qt tilltalade mig på den tiden då det hade ett verktyg för att designa gränssnittet. Man kunde lätt tilldela en knapp att lyssna på en onClick-händelse eller något annat objekt att lyssna på en onMouseOver-händelse; och sedan en funktion som skall triggas när den händelsen inträffar. Smidigt helt enkelt!

Med tiden så tyckte jag att det fanns vissa begränsningar i det sättet, och jag tyckte inte riktigt om tillvägagångssättet att låta programvaran ta kontrollen över hur koden skulle genereras när det gäller gränssnittet. Så med tiden började jag knacka gränssnittet i kod och inte bara för det som skulle hända när man trycker på knapparna.

Dynamiskt GUI med hjälp av QObject och QMetaObject; data hämtas från Xml-fil.

Alla C++ toolkits har i stora drag ett väldigt komplett klass-bibliotek som gör det väldigt snabbt att programmera det man vill ha, dialogfönster, layouthantering, socket och trådhantering. Så även Qt. Allt detta har sin grund i klassen QObject i Qt.
QObject är hjärnan i navet.

Varje QObject har en QMetaObject klass som kan innehålla metainformation om ditt objekt, objekt som kan vara en knapp, listbox, text-yta, socket etc. Den metainformationen kan vara tex klassnamn.

Programmeringen blir väldigt dynamisk tack vara QObject. Ett gränssnitt kan presentera olika grafiska objekt baserat på ett par villkor men härstamma ur en deklarerad QObject.
Och det går väldigt lätt att skapa olika grafiska objekt dynamiskt under runtime, och hitta dom, då det finns QMetaObject, där du kan ange klassnamn. Så du kan skapa en namnkonvention.

Ett exempel på detta finns här. Det är mitt projekt ”time” på github. Det här kod på rad 258 som är relevant i detta syfte, funktionen init(), som läser in en xml fil som innehåller schema för tidtagningar och hur långt tid det får ta på respektive. På rad 287 finns en kommentar om det.

Det var ett tag sedan jag jobbade på det projektet, och det finns en del optimering man kan göra och saker för att göra det snyggare. Men ni får ett grepp om hur det fungerar.

Något ytterligare smidig grej är WebKit som numera ingår, det gör det så enkelt att göra en mashup av webbaserade tjänster och klientprogramvara. Jag gjorde ett par häftiga grejer för att skapa produktblad från webbsidor till pdf format med hjälp utav detta. Jag lovar ingenting, men ett blogginlägg om det vore inte fel!

Qt Webkit google maps exempel

Dokumentationen är underbar, den innehåller många exempel. Det är nog tack vare den som jag kunnat hanka mig fram och lära mig detta något sådär!

Så jag kan starkt rekommendera dig att utvärdera Qt! Har ni några frågor så ställ dom som kommentarer.

Kör försiktigt!

Som att åka skidor eller varför inte glida med en lite vuxnare modell av pulka, en volvo 240. Gäller ju förstås att det sker på ett ansvarsfullt sätt :=)

Geniet bakom implementeringen heter Mike Galbraith!
Och kanske kommer det redan in i 2.6.37, men verkar inte troligt, då det ser ut som om han vill ordna till lite till.

Här ser ni ett mail där han skriver lite om det: http://marc.info/?l=linux-kernel&m=128978361700898&w=2

Och här finns en artikel från phoronix(engelska), med video som visar skillnaden när man kompilerat kärnan vanilla samt med patch:
http://www.phoronix.com/scan.php?page=article&item=linux_2637_video